*han är hemma*
En timme, en dag eller en vecka.
Det spelar ingen roll hur lite eller hur länge han varit borta.
Finaste M.et.
Jag blir lika lycklig i alla fall, varje gång jag ser honom.
Jag blir kvillrig i benen och svimmig i huvudet.
Jag blir blir varm i själen och darrig i knäna.
Mest märks det då han varit borta en längre tid.
Som typ en dag eller två.
Nu ska jag ta och krama honom lite till.
<3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar