Bovar och banditer

Hu vilken inbrottsvåg det verkar vara här för tillfället.

I går eftermiddag när jag pratade med mina tidigare bonusbarn berättade deras mamma att det hade varit inbrott hos hennes jobbarkompis som bor granne med dem.
Mitt på dan medan hon var på jobbet.

Senare på kvällen när jag och Magnus hade skjutsat Edvin till träningen så såg jag nån som julpyntat med nåt blåaktigt blingbling inne i skogen.
Trodde jag.

Men det visade sig vara en polisbil med blinkande blåljus.
Och en jakt på några tjyvar som försökt springa sin väg.
Men polishundar springer man tydligen inte ifrån.

Så i eftermiddag när Maken var på väg hem från jobbet så hade polisen stoppat några filurer efter E4an vid Ponde och som grädde på moset smsade en kompis nyss och sa att hon läst att polisen haffat några här i byn också.

Inga bybor som tur var, men några som tydligen hade nåt otalt med svarthjälmarna i alla fall.

Magnus hade hört att de brukar åka förbi till hus och sätta en kvast lutat mot ytterdörren.
Så där som vi brukar göra här uppe ibland för att markera att ingen är hemma, så eventuella gäster inte behöver kliva ut ur bilen för att kolla.
Typ.

Ja nå, i alla fall gör de tydligen så och sedan åker de tillbaka senare på kvällen.
Står kvasten kvar så vet de att ingen är hemma eller har varit hemma och så gör de inbrott.
Nu är det inte förlusten av eventuella värde saker som är det värsta tror jag, utan att någon varit inne i ens hem och rotat runt.

Så nu är jag är rädd för björnar, en viss finsk förbrytare och så tjyvar.

Åh, jag tycker verkligen att det är läskigt.

Glöm den där önskelistan jag hade om fåniga böcker och hushållsvåg.
Jag behöver en vakthund, ett elstängsel och en flaska pepparsprej.

Och ett nytt knä.

Sen är jag nöjd.


*