Miljöbov...

Maken och jag har varit en tur till återvinningsstationen ikväll.
Inte så intressant, kanske ni tänker och jag håller med er.

Det är inte särskilt intressant alls att återvinna.
Däremot är det en bedrift att hitta mig på en pantstation.



Förlåt, återvinnings deponi.
Eller vad de nu kallas.

Jag är nämligen hopplöst dålig på att få det gjort.
Och allehanda ursäkter och försvarstal har jag också.

-Vi har så dåligt med utrymme för behållare eller dylikt att samla returen i här hemma.

-Det hamnar ändå i samma bil/ samma container/ samma avlastningsställe.

Och så min vanligaste:

-Allt brinner bara det är rätt temperatur.

För att vara ett gott föredöme för Kottarna borde jag sortera och återvinna.
Tänker jag.
Och kastar allt i samma.
De har för länge sedan gett upp och frågar inte längre i vilket kärl de ska sätta sitt skräp.

Men i dag mina vänner hände det saker.
Jag har sorterat hela två kassar med plast i olika former och en stor hög med kartong och tidningar.

Det kanske är nu jag äntligen tar mig i kragen och börjar bli miljövänlig.

Eller så beror det helt enkelt på att vi missade att ställa ut våran, redan då överfulla, soptunna förra veckan...



.